kärlek gör ont.
Jag har ingen lust att göra något inlägg idag egentligen men om jag ska klara av att somna så måste jag få ur mig några meningar som snurrar runt i mitt huvud nu. Jag klarar inte dethär, jag kommer aldrig att göra det. Kärleken gör verkligen så otroligt ont just nu och känns bara som att smärtan blir värre och värre och det har bara gått 1 veckan. En vecka jag aldrig trodde att jag skulle få uppleva. Jag trodde det vi hade var något speciellt, något som kunde slå allt. Något oslagbart. Men jag hade tydligen fel. Och det är just därför tårarna rinner varje dag&natt, precis som nu. Jag förstår inte vad jag har gjort för att förtjäna det här? Jag gav allt för det vi hade, försökte lösa det så gått det går, just för att vi skulle kuna vara du & jag. Men det räckte tydligen inte.. Visst jag hade kunnat göra vissa saker och ting på ett annat sätt. Saker jag sitter och ångrar nu, nu när jag vet hur du kände. Och om jag kunde så skulle jag spola tillbaka tiden och ändra på det. Men nu sitter jag här. Med ögonen och ansiktet dränkt av tårar. Jag sitter här ensam och skriver en text som ingen kommer orka läsa iaf och som är helt ointressant för alla andra. Men jag måste få ur mig det på nått sätt. Kan inte säga att det hjälper helt och hållet men det gör väl att hjärtat blir lättre under natten. Att kärlek kan göra så ont.. minnen gör ont. Jag tänker på alla gånger jag legat i din famn, och du hållt om mig, jag minns tryggheten och värmen. Jag minns doften och ljudet från både ditt hjärta och hur du andas. Jag minns alla gånger jag vaknat upp på morgonen och det första jag ser är dig. Jag minns den känslan. Alla skratt och all lycka. Jag minns den känslan jag fick varje gång din mun mötte min, känslan av äkta. Jag minns all den kärleken, & känslan av vad äkta kärlek är. Men nu sitter jag här, varken ser, känner eller hör dig. Jag skakar av sorg och rädsla. Vill ha dig här. Det är bara du som kan rädda mig i det här. Jag kommer stå på samma plats som jag är nu och vänta tills du ångrar dig och kommer tillbaka. Jag älskar dig då, nu & för alltid.
btw, så fick jag tillbaka min mobil idag som vart inne på lagning, yey (:
du känner inte mig (vi går i samma skola dock, så möjligheten finns att du sett mig där eftersom jag sett dig..lät lite creepy men a), men kände ändå att jag ville skriva en kommentar. jag förstår precis hur du känner dig och vet hur dåligt man kan må över någon. jag vet ju inte vad som har hänt, men jag tror iaf att du kommer klara dig jättebra :) låt det ta tid och att vara ledsen är faktiskt det ända som hjälper, tycker jag.:) kram
Nej, jag vet inte vem du är. Känner inte igen dig heller när jag kolla på facebook men måste säga att det var väldigt gulligt av dig att skriva en sån söt kommentar till mig när du inte ens känner mig. :) Väldigt snällt av dig, & tack :)
